Bron över floden Kwai

Bron över floden Kwai

Efter en halvdag i ett vackert naturreservat i provinsen Kanchanaburi är vi på väg tillbaka till vårt vandrarhem i samma provins. Vi reser med tuk tuk, de trehjulingar som är den vanligaste taxin i landet. Vi passerar en bro och ett torg med ovanligt mycket rörelse och ber chauffören att släppa av oss lite tidigare. Det verkar vara något speciellt med platsen och vi blir nyfikna på vad som sker. När vi klivit av och hunnit lokalisera oss inser vi snart att vi är vid den historiska bron över floden Kwai.

Vi har hört talas om denna flod, om bron och dess långa historia. Hur Japanerna hade tagit Engelsmännen som krigsfångar under slutet av andra världskriget och byggde bron för att transportera japanska soldater. Man ville erövra de Engelska kolonierna Burma och Indien.

Bara några veckor innan vi lämnade Sverige hade vi av en händelse sett filmen, Bron över floden Kwai. Och nu står vi här mitt på en solig eftermiddag i myllret av folk. Bredvid bron finns statyer, landmärken och berättelser från tiden när den byggdes. Ett gäng japaner står och tar foton och vi gör detsamma. Vi träffar ett par på bröllopsresa och samtalar om våra upplevelser i landet, maten vi har ätit, människorna vi träffat, de få ord vi lärt oss på thailänska. ”Kap-kun-ka” (vilket betyder tack) säger vi i kör och skrattar medans vi rör oss längs bron. Vi tittar på flodbankerna, på människorna omkring oss och.. Plötsligt, vi ser hur människor längre bort på bron börjar röra sig mot oss. De ser ut att ha bråttom vi blickar bort mot brons ände varifrån dominorörelsen startat.

high five, Ett tåg! I vår värld står vi på en gammal historisk bro som inte längre är i bruk. Men tvärtom, i långsam fart rör sig nu ett tåg mot oss och mot bron, fylld med folk. I Thailand har man ett annat lunk och även tågen i en helt annan fart. Vi skulle utan problem kunna vandra i samma fart som loket bredvid rälsen. Men oj, vi står mitt på en trång bro och flyttar oss därför snabbt åt sidan och undan på de utbyggnationer som finns på bron. Folk ombord på tåget vinkar och mannen på bröllopsresa sträcker ut sin hand och får en high five av en ung kille ur ett tågfönster. Det är spännande att vara med om detta och sårlet runt oss är glatt och uppfyllt. Att få se ett riktigt tåg på denna gamla bro och framförallt att få chansen att se denna plats i verkligheten.

Efter all historia och den Thailändska tåg och bro kulturen känner vi oss nöjda och det börjar lida mot kväll. Vi vandrar ner på en av flodbankerna var vi sett att det ligger båtar. Tillsammans med våra nyfunna vänner ber vi en av dem att föra oss tillbaka till vårt vandrarhem, några kilometer ner längs floden. Kaptenen i vår tio meter långa båt bränner på ordentligt och båtturen är oförglömlig. Vi skrattar gott och håret fladdrar i vinden medans vi rör oss i full fart nedför floden. Vi äter middag på vandrarhemmets restaruang. Maten smakar gudomligt efter en så vacker dag och att den öppna matsalen ligger på pelare, till hälften över den nu stillsamma floden, gör middagsupplevelsen än mer värdefull. Alldeles i närheten har vi vårt sovrum i en bungalow bara några meter från vattnet. I priset för rummet ingår myggnät och husödla. Tillsammans med min reskamrat lyssnar vi på syrsorna utanför huset och planerar inför de nästkommande dagens äventyr.

Fler Reseberättelser


© Destinationthailand.nu 2012-2018