Resan Till Doi Suthep

Resan Till Doi Suthep

Chiang Mai är för mig den delen av Thailand som känns mest Thailand. Lugnet genomsyrar hela den lilla staden, det finns inga nedskräpade stränder, ingen som skriker att det är billigare än Ullared och framför allt är naturen runt om häpnadsväckande. Under ett år var denna staden mitt hem och den fick min stressade kropp att lugna sig och ta vara på varje dag.

En utav de dagar jag kommer att minnas resten av livet är den dagen då vi tog vår silverfärgade moped och körde rakt upp på berget Doi Suthep för att utforska vad som gömmer sig bakom det berömda templet.

Kompakt regnskog, krokiga vägar och kallare luft är vad som möter dig när du börjar ta dig uppåt. Åker du tidigt på morgonen kantas vägen upp till templet av munkar klädda i den sedvanliga orange färgen, på väg för att samla in dagens gåvor. När du passerat det kända templet och dess berömda trappa blir vägarna allt smalare, människorna färre och naturen blir mer och mer storslagen. Ta dig tid att stanna på en utkikspunkt och se molnen sväva fram under dig. Ännu lite längre upp finns det en halv skylt som indikerar att här finns ännu ett tempel gömt. Vi parkerade motorcykeln och började gå in i den täta skogen längs en smal stig. Där inne hittar vi tillslut en liten glänta med rester av ett stentempel som måste ha varit flera hundra år gammalt. Tystnaden är näst intill total, det enda som hörs av cikador och ödlor, överallt ligger offrade lotusblommor och det känns som om tiden står stilla. Vi tänder rökelse, waiar inför en stenbuddha och tar några djupa andetag för att rena våra lungor.

Vi åker vidare och åker vilse. Vi har ingen aning var vi är. Bakom en kurva uppenbarar sig en man som säljer bensin i petflaskor, vi köper två, tankar fullt och fortsätter vår färd. Under den kommande halvtimmen ser vi inte en enda person eller bil, vi funderar på att vända och åka tillbaka samma väg som vi kom men räknar snabbt ut att det skulle ta oss över en timme. Vi forsätter färden, två fruktstånd och en handfull människor dyker upp längs med vägen. Vi köper små bananer och iskall pepsi i plastpåse, gestikulerar att vi är vilse och säger på knagglig thai att vi vill tillbaka till Chiang Mai. Människorna pekar, ler och skakar på huvudena. Vi följer deras anvisningar och efter vad som känns som en evighet ser vi äntligen staden under molnen.

Vi kör hem mot vår lägenhet, slänger oss i poolen för att skölja bort den fuktiga bergslukten och resdammet. När vi ligger i poolen blickar vi upp mot Doi Suthep och det känns lite som en dröm att vi bara för någon timme sedan var vilse någonstans på detta massiva berg som nu tronar grönt i fjärran.

Fler Reseberättelser


© Destinationthailand.nu 2012-2018